Assistenten.

Jag har pratat med Melvin om det här med personlig assistent. Vad tycker han är viktigt hos den som ska arbeta hos honom? Jag har också gått igenom hela rekryteringsprocessen med honom. Jag vill att han är delaktig, vet, och jag vill att han ska förstå att personerna som bär och bygger med lego är på jobbet när de är här.

Här kommer Melvins kravlista:
- Det ska vara en schysst person.
- Personen måste kunna höra, för Melvin kan inte teckna med sina svaga muskler.
- Det är bra om personen kan se, så att hen inte går in i något när hen bär honom.

Ibland är han rätt rar.

Tänkvärt spam.

Jag får en hel del skräpkommentarer, de filtreras automatiskt bort av mitt publiceringsverktyg. Ibland går jag in och rensar där och ser efter så att inga av era kommentarer hamnat där av misstag.

De där skräpkommentarerna var förr bara länkar till poker och sex och lån och nästan alltid på utrikiska. Men nu har de där botarna som spammar blivit lite fiffigare och de postar ofta på svenska och med någon slags anknytning till det jag har skrivit om.

När jag gick in idag för att rensa så hade jag fått en spamkommentar som fiskat upp ämnet personlig assistans och tillsammans med sin reklamlänk postat följande:

”Nä slavar blir assarna inte. De får många korta pass och korta ledigheter. Under t ex toakvarten kanske assen hinner göra något eget ärende på samhället, eller bara ta en liten nyttig och skön promenad runt kvarteret. Assen gör vad denne vill och går vart denne vill på sin lediga tid. Ingen ringklocka och ingen förvaring i skåp i hallen på assens fritidskvart. Brukaren får vackert sitta på toan hela kvarten, men så snart assen efter de 15 minuterna går i tjänst igen får brukaren finna sig i att genast assisteras därifrån. Assen måste ju vara aktiv under sitt pass. Ett sätt att få ner timantalet kan väl vara att brukarna måste ha vinter-ytterkläder och vinterskor på sig dygnet runt och året om. Lite svettigt ibland, men bättre än att behöva frysa. Måste de ner i säng för att sova? Kan de inte övernatta i sina rullstolar? Toabesök? När det väl bara är att göra hål under rumpan i rullstolen. Vi måste ju på alla möjliga vis få ner kostnaden för personlig assistans. Vi måste dra ner på ass-tiden. Hur ska vi annars få råd med alla skattelättnader för de rika?”

Jag vet inte vem som är ursprungsförfattaren men nog var det lite roligt och ett läsvärt inlägg kring hur personlig assistans fungerar eller ickefungerar med det beräkningssystem som ligger bakom avgörandet om du får eller inte får personlig assistans och där Försäkringskassan helt frånsäger sig ansvaret att lämna ett beslut som är verkställbart (det är till exempel lite svårt att hitta någon att anställa som jobbar sju gånger varje natt men som är ledig dessemellan, särskilt när du inte vet exakt när du kommer att behöva hjälpen).

Blöjbärarna.

Igår log och jollrade Odd åt Eldric. Eldric kunde inte låta bli att beröras av uppmärksamheten och skrattade varmt och från hjärtat som svar. Jag log inuti. Och säkert också utanpå. Det är ju hjärtknipande det här med syskon (påminn mig gärna om några år att jag sagt det). På det stora hela har var det en av de bättre dagarna på ett tag. Eldric har trots i blodet just nu men idag har vi bara drabbats ett par gånger. Eller tre. Kanske fyra.

Postar några bilder från gårdagens besök i lekparken. Bland kommentarerna kan ni posta några ååå och era bästa tips på hur man får treåringar att sluta med blöjor. Det är inga problem att kissa på toaletten när vi frågar om det behövs. Men han säger själv aldrig till att han behöver och han säger väldigt sällan till att han har gjort. Bar eller i kalsonger eller bärandes blöja spelar ingen roll. Jag har sagt att vi ska åka på utflykt (hurra!), ta en busstur (hurra!) till leksaksaffären (hurra!) och köpa en grävmaskin (hurra!) om han bajsar på pottan aka toaletten med barnring. Jag har sagt att han får russin (hurra!) varje gång han kissar på toaletten. Dagarna, veckorna, månader går. Tröttsamt.

Treåringars blöjor är så himla bläää.

201306 Vardag 072_1 201306 Vardag 085_1 201306 Vardag 092_1 201306 Vardag 115_1

Administratörskan.

Igår och idag har Odd varit väldigt trött om förmiddagarna. Jag har passat på att lägga upp honom med den fjuniga skallen under hakan, den varma magen mot mitt bröst och de lätta andetagen inom hörhåll och sen har jag surfar, skrivit, planerat och administrerat ikapp veckor av amma i soffan.

På två dagar har jag fått ihop ett urval av arbetssökande att intervjua för jobbet som personlig assistent åt Melvin. De har fått svara på några första frågor och ska nu gås igenom av Melvinpappan med sambo och granskas av A innan de ska höras och det ska avgöras. Jag har också skissat på schema och beläggning av detsamma.

Jag har spaltat upp behov och lustar runt renovering och underhåll av huset och tvingat in A i ett offensivt sparande. Jag har satt upp en plan för hur vi spenderar dryga 100 000 kronor innan året är slut. Det blir dränering, stenläggning, taktvätt och trädfällning samt markiser bland annat.

Jag har gjort skisser för två semesterresor; en med bil till Europa och en rundresa i södra Sverige. Den första resan gör vi med de båda små och vi siktar mot Österrike, Italien och Frankrike. Den andra gör vi hela stora familjen och förutom Skåne, Blekinge och Småland hoppas jag att den kommer innehålla stora inslag av både hans och min släkt.

Jag är så sjukt effektiv att hälften vore nog.

Befrielse.

Klockan är tjugo minuter innan Melvin slutar fritids för dagen. Jag har skrivit en lapp, satt den på TVn. ”Vi är på lekplatsen, ses sen. Mamma”. Så jävla sensationellt – så normalt!

Jo, för med fungerande assistans så kan Melvin gå hem själv, gå in själv, sätta på PS3 och lira. Själv. Och jag kan sitta 500 meter bort med två småbröder och veta, ytterst ute och innerst inne, att allt är bra. Allt är bra!

20130618-144809.jpg

Varför är han jämt högst upp?

Huvudvärk i pannan.

I veckan har jag varit sjuk. Från ingenstans kom feber i ett dygn. Bara lite ont i öronen lämnades efter när ett par grader försvann. Men jag känner mig ändå inget vidare,

Jag har sällan migrän men ofta huvudvärk. Egentligen vet jag inte skillnaden men jag definierar dem så, som det ena och det andra. Jag skulle vilja mena att jag brukar ha huvudvärk men den försvann magiskt förra maj. Jag hade då gått på behandlsnde massage regelbundet, jag vet inte om det var det. Sen slutade jag med p-piller och blev därefter gravid, inte en huvudvärksdag fram till förlossningen!

Men bara några dagar efter vändan till BB anslöt min trogna vän. Daglig huvudvärk har jag nog haft och trots att jag sällan medicinerar så har det hänt flera gånger sedan Odd ”ploppade ut”, som folk så käckt beskriver det där som känns ganska lite som så.

De senaste dagarna har huvudvärken tilltagit, jag vaknar av den på natten, men idag har den intensifierats ytterligare. Jag har ont! Det onda sitter inte heller där det brukar, bakom ögat, utan limmat över hela pannan. Det dunkar till, dundrar, blinkar, när jag reser mig, vänder mig. Att flytta blicken känns.

Jag har provat Alvedon och Ipren och Eeze. Jag har druckit två Red Bull. Jag har tagit ett glas vin och en likör. Jag har ätit bra. Jag har druckit vatten, vatten, vatten. Men huvudvärken sitter där. Jag som inte brukar låta den påverka mig känner mig inte kul.
Grymt tröttsamt.

Invid en sten.

Vi åkte på utflykt, åt en smörgås och drack lemonad, kisade mot solen. Eldric och jag tyckte maten hade för stora lock, vi bjussade trutar och måsar och annat fjäderfä på dem. Vi såg båtar med segel. Och utan.

20130613 Smultronkarneval förskola 130 20130613 Smultronkarneval förskola 147 20130613 Smultronkarneval förskola 139 20130613 Smultronkarneval förskola 155

Fyra rutor.

Fyra mobilbilder från veckan.

20130613-130316.jpg

1. Eldric är fin med sin bror, han pratar mycket om honom. Sitta med honom i famnen hinner han dock sällan.
2. Den här bebisen vill gärna sova som i en kram, dag som natt. Vagnen är den hittills mest undvarbara pryl jag köpt honom, den används mest för last.
3. Eldric är sååå mycket tre år. NEJ gå in på rummet! protesterar han högt och osaligt länge när jag förvisar. NEJ gå ut ur rum! protesterar han på samma vis när jag tycker han lugnat sig.
4. Tandlösa leenden kan vara meningen med livet.