Nyplockade hallon, Otto-glass och vin i sommarkvällen.

Eldric åt en årsranson hallon.

Från Hanö åkte vi ett par timmar utmed kusten, först österut, sedan norrut, för att dra handbromsen kustnära någon bit söder om Kalmar där mina föräldrar bor. Föräldrarna bjöd på hembakt kaka, storslagna trädgårdsprojekt och när kvällen kom en fördrink med chips i kvällssolen och grillat i pergolan. Melvin var mycket nöjd med mormorns braiga snigelställe med rekordstora snäckor, Eldric fick äta precis hur många hallon han ville (vilket innebar en sabla massa!).

Transport, värdefull last.

Eldric ville gärna gå in till hästarna, igen och igen. Pino tjatade med.

Sitta häst! begär Eldric.

Dagen därpå åkte vi efter pappas taibärspaj med rikligt med hemlagad vaniljsås till Ölands djurpark och betalade in oss för vardera 300 kronor. Vi nöjde oss med den inte särskilt imponerande djurdelen och hoppade över både vattenlandet och karusellområdet samt möjligheten att hyra in sig i liten stuga nära ”savannen”. Miljön var tradig och djurens miljöer knappast tilltalande. Dessutom fick vi köa i över en halvtimma för varmkorv med bröd. Men Melvin var nöjd och skrattar ännu åt att killingen i hagen där man fick gå in kom fram och sög honom på tårna i hopp om lite dricka.

Melvin väntar på fiskelyckan.

Hemma igen fick vi hjortköttbullar med makaroner. Sen fiskade vi lite från den intilliggande småbåtshamnen. Melvin såg flötet doppas vid ett tillfälle men ingen ville smaka kroken. Morfar kom in i stugan lagom till läggdags med en handfull padda och barnen somnade imponerade.

Jag väntar på att hoppet om fiskelycka ska ebba ut.

Djurupplevelserna blev fler morgonen därpå när Melvin, Eldric och jag gick upp till mjölkbonden och tittade på när han släppte ut korna i hagen efter natten. Eldric såg närmast skräckslagen ut åt att korna inte lät beskedligt ”mu” som vi hävdat utan brölade högt och hårresande. Sedan matade vi hästarna med mormors sega morötter, Melvin blev väldigt populär. Hästarna öppnade och tömde hans väska bak på elrullstolen och de trodde nog att de vita knapparna för att reglera sitsinställningar var sockerbitar.

Båtastan.

Så var det dags att äta lunch, packa bilen och åka hem igen. Melvin fick av mig ett hemmagjort bilbingo och sysselsatte sig med det under hemresans fyra fem timmar.