En dag åkte vi färjan till Hanö; 50 kronor enkel resa och en tillräckligt anpassad båt för att få på elrullstolen. Hanö ligger i Blekinge skärgård, det är ett fint resmål för en dagsutflykt. Vi bodde i sjön, på svärfars segelbåt, men det går också bra att inkvartera sig på vandrarhemmet för den som vill stanna över natten.

Tittar på M/S Vitaskär som avgår från Hanö mot Nogersund.

Vi gick en liten promenad, den handikappvänliga svängen upp till fyren. Den var väl ganska tveksamt anpassad, Melvin kunde inte köra sin stol själv men jag körde upp honom på lägsta farten i elrullstolen så att vi kunde se den fina utsikten från Hanö. Gansak skumpigt men genomförbart.  Den andra handikappanpassade promenaden, som går till bönsäcken och den engelska begravningsplatsen hoppade vi över helt eftersom den såg än knöligare ut. Istället gick vi ner och åt glass. Det funkade mycket bra även med rörelsehinder!

Eldric spanar ut från Hanös högsta punkt.

Eldric och farfar tog en liten paus på vägen ner för att provsitta lite stenar.

Engelholmsglassen var smarrig och svalkade bra denna mycket varma dag!

Svärfars fru lagade lunch och middag, som vi åt på piren. Där satt vi och tittade på båtar som kom och gick. 77 båtar blev det och ett rekord, sa han som samlade in hamnavgiften. Där var tyskar och danskar och svenskar och ett behagligt lugn från det stilla havet som låg alldeles blankt till kvällen.

Stilla kväll.

Melvin tyckte det var spännande att sova och äta ombord.

Svärfar med fru hade varit uppe i ottan för att knipa en av de innersta platserna i Hanös gästhamn. Innan vi knöt oss hade tre lagt sig utanför oss. En kajnära plats var nödvändigt för att kunna få med Melvin ombord. Elrullstolen fick stanna på piren, den lyfter man inte i ett nafs!

Jag har knappt varit på segelbåt förr, men jag satt bra där.

Melvin o hoj.

Melvin tog en bild på mig.

Eldric hade kul ombord. Fullt sysselsatt!

Kapten Eldric med skeppshunden.

Det var knappt vind och båten låg nära på helst stilla så att jag som är sjösjuk fick sova rakt.

Dagen därpå surrade vi fast Melvins blåa stol på däck och så fick jag ta färjan tillbaka till Nogersund med elrullstolen medan mina barn och min blivande man fick en tur med segelbåten tillbaka till fastlandet. Melvin var mycket nöjd med sin plats fram och Eldric trivdes bra längre bak.

Lugnt och skönt.

Redo att segla!

Glitter.

På färjan körde jag om dem i segelbåt.

Hej då Hanö!