Ute faller snön. Det är vackert men på något vis känns det för sent tycker jag. Melvin skulle egentligen gå på ett kalas nu i eftermiddag med gamla klassen, några av flickorna har bjudit honom på party. Så klart vill han gå, men det går inte. Det är över en decimeter snö på vägen utanför och eftersom det bara är precis köldgrader så är snön tung och svårkörd. Vi skulle aldrig kunna komma fram, elrullstolen skulle sitta lika fast som ett hubbabubba i håret redan nedanför för vår ramp.
Det är sista dagen i radhuset. Jag packar ner det sista. Det sista är alltid mycket mer än man tror! Jag håller på att skruva ner alla lampor, i kväll får TV och datorskärmar utgöra ljuskällorna. Och på dass lyser det alltid.
Det här är bara en sida om mig, mest. Jag är omkring 30. Har ett litet M, 2004, en pratmaskin med datorspelsintresse , omfattande rörelsehinder och stor charmoffensiv. Bor i litet platt hus som sitter fast i ett, med A. A > allt. Tillsammans har vi ett smått E, 2010. Gillar foto, bakar gärna, drömmer om hund, hade en Hobby. Jag tycker bäst om svart på kroppen men har färg i själen. Och på strumporna.

Lycka till med det sista och välkommen hem till det nya!
Kramar